Marinens Musikkår

Historik

Marinens Musikkår består av 30 st heltidsanställda musiker, och är idag den enda kvarvarande musikkåren inom Försvarsmakten som är helprofessionell. Kåren har anor ända från 1680, då enskilda musiker och ensembler tjänstgjorde spelandes ombord på flottans båtar. Man vet med säkerhet att det har funnits marina musiker i Karlskrona sedan 1685, då Amiralitetskyrkan, döpt till Ulrika Pia, stod färdig. Dagen innan dörrarna till den nya kyrkan skulle öppnas, marscherade musiker från flottan runt staden för att informera innevånarna om den kommande invigningen. Vid denna tid bestod musikkåren av en mästare för skalmejablåsarna, en pukslagare och 13 skalmejablåsare.

Karlskronas förste skalmejablåsare var av tysk börd och hette Johan Otto. Andra musikernamn från denna tid är Olof Dufva, Filip Böder, Kristian von Bwergen och Kristian Krampau som alla trakterade just skalmeja.
Under 1700-talet ändrades orkesterns instrumentarium, man utökade med flöjter, fagotter, horn, trumpeter och trummor. Musiker hämtades ur marinvolontär – och marinregementena samt skeppsgossekåren.

1862 bildades Kungliga Flottans Musikkår i Karlskrona. Den första musikdirektören var August Friedrich Fiedler, som ledde flottans frivilligkår i 10 år. 1868 skapade flottans officerare en musikkassa för att bidra till inköp av de instrument och tillbehör musikerna behövde. Samtliga medlemmar donerade 0.3 % av sin årslön, och alla nyförvärvade officerare förväntades också bidra med fem riksdaler. I dagens pengavärde skulle det motsvara ca 1000 sek per år.

Med tiden utökades kåren tillräckligt mycket för att kunna både ha en stor ensemble i land, som verkade både civilt och militärt, samt två stycken sextetter till sjöss på flottans fartyg. Som störst var ensemblen under andra världskriget, med 45st musiker. Vid den tidpunkten var alla musiker soldater av lägre rang eller studenter, och kåren leddes av en musikdirektör av antingen en kaptens- eller löjtnantsgrad. Soldaterna hade gamla fina titlar som t.ex. flaggmusikkonstapel. Alla musiker hade dock andra huvudsysslor inom flottan, spelandet var en deltidssyssla. T.ex. kunde de jobba med administration eller som sjukvårdare, och så fungerade det ända in på 1950-talet.

Kåren utökades inte bara till antalet genom åren, utan också till nya instrument. Vid bildande av Kungliga Flottans Musikkår 1862 bestod kåren enbart av mässingsinstrument. Men runt sekelskiftet började även träblåsinstrument leta sig in, och vid musikdirektör Georg Ringvalls tillträde 1915 infördes vad som är dagens orkesters största sektion, klarinetterna.

I den gamla svenska sättningen med Eb- kornett och ventilbasun som melodiinstrument saknades oboe, fagott, saxofon och kontrabas. I och med omorganisationen av svensk militärmusik 1957, antog man en mer internationell blåsorkestersättning, där dessa instrument ingick. I samband med detta reducerades antalet musiker från 45 till 25, och fick det officiella namnet Flottans Musikkår. Det namnet behölls dock endast i tre år, 1960 benämndes orkestern Militärmusikkåren i Karlskrona.
1971 var det återigen dags att omorganisera i den svenska militärmusiken. Alla landets kårer övergick till att bli civila, och ingick i en struktur kallad regionmusik. Det officiella namnet blev nu Regionmusiken Karlskrona, även om flottans musikkår levde kvar i folkmun.

1993 återtog Försvarsmakten huvudansvaret för Marinens Musikkår, i en överenskommelse med Blekinge Läns Landsting och Karlskrona Kommun. Kåren tillhörde då marinbasen i Karlskrona, för att ett år senare bli överförda till Försvarsmusikcentrum, FömusC, nu beläget på Livgardet i Kungsängen.

Militärmusiken spelade en betydande roll i det svenska musiklivet redan under början och mitten av 1800-talet. Militärmusiken var en kulturbärare och den enskilde musikern var en resurs för det lokala musiklivet. Musicerandet i föreningar och brukssamhällen, samt inom frikyrkan och skolväsendet, växte fram kring 1800-talets slut. Inte minst blåsorkestrar och blåsensembler blev oerhört populära. Här kunde militärmusikerna fungera som handledare och lärare. Teatrar och operahus hämtade också blåsare och slagverkare från militärmusiken. Antalet musikkårer har varierat under årens gång. Försvarsbeslut påverkade redan då tillgången på denna betydelsefulla kulturresurs. Vid 1960-talets slut hade vi i Sverige inte mindre än 25 professionella militärmusikkårer med sammanlagt ca 600 musiker. Under och efter omorganisationen till Regionmusiken, sedermera Länsmusiken, 1971, har det skett minst sagt kraftiga neddragningar i antalet professionella kårer.

Idag består Försvarsmusikcentrum av - förutom Marinens Musikkår - Arméns Musikkår, Arméns Trumkår, Livgardets Dragontrumpetarkår samt hemvärnsmusikkårerna. Försvarsmusikcentrum köper också ceremoni- och konsertmusik av Göteborgsmusiken, som i denna skepnad blir Flygvapnets Musikkår.
Arméns Musikkår har sedan hösten -06 15st heltidsanställda professionella musiker som utgör basen i den annars värnpliktsbaserade musikkåren. Även Arméns Trumkår samt Livgardets Dragontrumpetarkår utgörs till största delen av värnpliktiga, vilket gör Marinens Musikkår, med sina 30 heltidsanställda musiker, till den enda helprofessionella militärmusikkår i Sverige idag.

Marinens Musikkår har en nyckelroll som företrädare, inte bara för svensk militärmusik, utan också för svensk blåsorkestermusik i allmänhet. Musikkåren är idag en erkänt modern konsertinstution som årligen genomför ett stort antal turnéer och konserter i hela landet. Dessutom görs regelbundna utlandsbesök, både på musikfestivaler runt om i världen och på militära uppdrag hos våra FN-soldater. Länder som Kanada, Ryssland, Tyskland, Bosnien, Kosovo och Norge kan nämnas som några av de länder Marinens Musikkår besökt de senaste åren. Kåren röner stor uppmärksamhet utomlands, och räknas idag som en av världens bästa militärmusikkårer! Målet är att vara både traditionsbärare av den gamla militärmusiken, likväl som utvecklare av den moderna blåsmusiken.

Marinens Musikkår gör också ofta samarbete med landets hemvärnsmusikkårer. Många enskilda musiker undervisar på sitt instrument, såväl som leder amatörorkestrar runt om i landet, och utgör så en uppskattad kompetens för de frivilliga hemvärnsmusikerna. Under ett år gör Marinens Musikkår ungefär 140 framträdanden, med allt ifrån klassiska konserter till högvakter, militära ceremonier, barnkonserter, underhållningskonserter och olika events.